Genombrott i Göteborg för sundare skolmat

25 november 2011

2011-11-25

Verklig FRAMGÅNG på Sveriges FRAMSIDA skulle man kunna säga. Nu kan verkligen barnen välja, och väljer troligen röd mjölk och Bregott i stället för lättmjölk och LÄTTA. I inslaget här från P4 Göteborg kan man höra enigt och högröstat JA till röd mjölk. Läs reportaget från P4:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=4821060

Jag la in en kommentar under artikeln från P4:

Grattis alla barn o föräldrar i Göteborg

Vilket genombrott! Både för hälsan och ekonomin.
Vi, KONSUMENT-FORUM, har räknat på både mjölken och margarinerna. Det finns alltså inga fördelar med lättvarianterna, bortsett för palmoljan och överdosen av Omega-6 om nu någon tror att det är fördelar.
Utbytet av mjölken från lätt till röd, fet, gör att barnen står sig 20 minuter längre och det kan vara precis vad som behövs för att inte gå och köpa Cola, chip, godis o dyl. Det kostar dessutom inget i pengar att byta, bara fördelar.
När det gäller lättmargarinerna är det faktiskt billigare med smör och bredbara smörprodukter, när man räknar bort vattnet i lättmargarinerna och jämför energin och vad man faktiskt får för pengarna. Hälsomässiga vinster dessutom. Ange om du vill läsa mera på bloggen genom att välja kategori ”Skolmat”
Läs mera om detta på bloggen: https://bengtingerstam.wordpress.com/2011/10/24/mjolken-en-karnfraga-i-skolorna/

Bengt Ingerstam,

2011-11-25 13:38

Följ utvecklingen om skolmaten via bloggen och välj kategori skolmat för att enbart läsa relaterade inslag.


Energi och mat hänger ihop

21 oktober 2011

200111021 (kompletterad 20111022)

Kan man diskutera klimateffekter utan att ta in i kalkylen vad 7 miljarder människor konsumerar för att ”hålla igång” sina kroppar och producera arbete?

Som ett första inlägg i detta ämne, låt oss ta upp skolmaten!

Just nu debatteras på många håll skolmaten och både föräldrar och elever ifrågasätter varför de ska tvingas hålla tillgodo med lättmjölk och margariner. Även många bland personalen i skolköken opponerar sig, men en intensiv kampanj förs från myndighetshåll att enbart servera lättmjölk och margariner, baserat på den gamla uppfattningen om att mättade animaliska fetter skulle vara farliga. Det är hårresande att man så okunnigt och utan respekt för föräldrarnas vilja och övertygelse, barnens uppfattning, övertygande majoritet av experter och forskare och deras åsikter, respektlöst spel med barnens hälsa på lång sikt, kan hålla fast vid föråldrade näringsrekommendationer, som bygger på forskningsfusk och relationer till fettindustrin som bygger på vegetabiliska växtoljor, ofta med extremt höga halter av inflammatoriska Omega-6 oljor (margariner).

Dessutom blir det dyrare att servera lättmjölk, så ekonomipersonalen och politikerna som ansvarar för kommunernas ekonomi borde informera sig bättre, eller borde föräldrarna ifrågasätta deras kunskaper och kompetens.

Det kommer fler och fler forskningsresultat som motsäger detta om de mättade fetterna och uppfattningen har svängt radikalt. En bra sammanfattning finns att läsa på:

http://www.kostdoktorn.se/hur-dalig-vetenskap-skapade-fetmaepidemin

Skolmaten ska enligt lagstiftning och kostföreskrifterna innehålla 6-700 kcal per dag, det är en fråga om energi!

Det medger alla inblandade! Då kan man inte ge barnen vatten eller lättmjölk, för att dra ner på intaget av mättade animaliska fetter som man får från fetmjölken, utan det är den feta mjölken som gäller, för att helt enkelt stå sig längre.

I en tabell vi publicerat  http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/matdebatt/kalkyl_skolmat.pdf

kan man direkt se att det är en merkostnad på 34,3 % att servera lättmjölk i st f standardmjölk om man ska få samma mängd kcal. Enligt de senaste kalkylerna vi gjort för utvecklingen av vårt Klimat-Index system ligger det på 43 %, kan variera beroende på inköpsvillkoren, men detta visar att den ekonomiska faktorn inte är ovidkommande. Det är helt klart ett rent ekonomiskt argument, men ska man kompensera genom att dricka mera lättmjölk tillkommer sockereffekten, då det finns 5 g mjölksocker i varje dl mjölk oberoende av fetthalten!

När det gäller margariner är situationen långt ifrån gynnsam och talet om att prioritera de fleromättade fetterna stämmer inte!

Flora 80 % utgöres av  68 % mättade och enkelomättade men bara 12 % fleromättade.

Becel 38 % utgöres av 19 % mättade och enkelomättade och 19 % fleromättade, varav Omega-3 andelar bara 3,9 men hela 15 Omega-6 !

LÄTTA 40 % utgöres av 33 % mättade och enkelomättade men bara 6 % fleromättade (okänd fördelning Omega-3 och -6)

Mini-Lätta 28 %  utgöres av 24 % mättade och enkelomättade men endast 1 % Fleromättat, men massor av vatten.

De mättade fetterna i margarinerna kommer huvudsakligen från den ökända palmoljan. Så vilka argument finns då kvar, för att undvika smör och bredbara smörblandningar?

Här ett sammandrag över vad föräldrar och elever samt engagerade kan göra för att föra debatten vidare lokalt.

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/matdebatt/snabbguide.htm

Får inte barnen tillräckligt med energi blir de oroliga och sugna och då blir det oftast läsk, Cola och godis som dämpar hungern, synnerligen olämpligt.

Håller vi oss till energifrågan, så ska vi veta att fett är en stor faktor och därför viktigt att välja rätt. Snabba kolhydrater är en annan faktor där priserna ligger (Indexet) mycket lågt och man drygar gärna ut med potatis, pasta, ris, majs, bröd och gröt både i skolmaten och i vården och de moderna färdigrätterna från industrin – där kolhydraterna utgör en potentiell riskfaktor för fetma och diabetes, samtidigt som energipriserna för mycket av frukt och grönt är oerhört högt. Det finns ju andra faktorer att ta hänsyn till som vitaminer, spårämnen och fibrer, men valet mellan frukt och vitkål är intressant och svårt ur andra infallsvinklar. Nu börjar debatten om sockerinnehållet i frukterna komma upp, så fruktstunderna får snart liknande status som lördagsgodis fick. Intressant följa debatten, men sätt inte frågan om fetmjölken mot intag av mera frukt.

Andra frågor som kommer upp här är t ex överkonsumtion och mat som slängs och inte minst tillgång av viktig mat som börjar ta slut och därmed blir för dyr, som fisk t ex.

Börja läs denna uppsats här nedan, så kommer jag igen med mera detaljer om varifrån vi får bästa energin – margarinerna är uträknade i alla fall enligt senaste analysen.

http://konsument-forum.se/TI/Energi_ar_forutsattningen_for_liv_for_levande_varelser.doc


Klimatinvestering – kalsonger!

04 februari 2010

2010-02-04

Tänk så enkelt och så billigt man kan spara energi, kWh, som kostar mer och mer på elräkningen. Alla goda råd att byta elleverantör i alla ära, men det är inte det enklaste och ofta sitter man fast med bindningstid och sen glömmer man bort det och missar det magiska datumet.

Har införskaffat en mätare så jag kunnat mäta varje lös apparat, inkl data, skrivare, kopieringsmaskin, radio och TV, samt extra frys och kyl. Men där var det inte många watt att spara. Visst går det att släcka belysningen där man inte är, men jag ville ha större besparingar. Har investerat i en värmepump, luft/luft och tyckte inte den gav vad som lovats. Nu när kylan slog till blev det riktigt intressant. Eftersom pumpen inte klarar hela huset får jag stödvärma på vissa ställen med elvärmen. Ett omfattande experimenterande tog vid och jag märkte att det gick att påverka.

Elementen i samma rum som värmepumpen gav motsatt effekt, det fick pumpen att slå av ibland, så då släckte jag ner dem, med påföljden att det var kallt att sitta och jobba i andra ändan av rummet, bakom bokhyllorna. Så det blev att investera i långkalsonger och undertröja. Nu började det hända något med förbrukningen. Några element på halv effekt, längst bort i huset och ett på halv effekt vid ytterdörren och jag fick jämn och fin temperatur och höll runt 19-20 grader. Bara när det var under  -15 fick jag stödja lite till men nu med bara några minusgrader är jag nere i 3-4 kW per timme för en boyta på c:a 150 m2.

Grundförbrukningen för lyse, matlagning, varmvatten och alla apparaterna låg mellan 1-2 kW, beroende på matlagning och mer eller mindre belysning på. Utan långkalsonger och undertröja låg snittet på 5-6 kW.

Det betyder att bruket av dessa kläder gjorde att jag utan att frysa sparade närmare 2 kW per timma, alltså c:a 50:- per dygn, eller 1500:- per månad och för 3 kalla månader per år en besparing på 4500:-. Nyinköpta kalsonger samt undertröja kostade under 300:- så snacka om en lönande investering! Redan tidigare hade jag dragit ner på duschandet till var tredje dag i st f varje dag, med resultat att klådan på kroppen försvann. Det var också skönt.

Så visst går det att spara och KONSUmindre (konsumera mindre) och må bättre och leva billigare lika bekvämt. En ovärderlig hjälpreda är huvudet, speciellt insidan om man använder den.