Energi och mat hänger ihop

200111021 (kompletterad 20111022)

Kan man diskutera klimateffekter utan att ta in i kalkylen vad 7 miljarder människor konsumerar för att ”hålla igång” sina kroppar och producera arbete?

Som ett första inlägg i detta ämne, låt oss ta upp skolmaten!

Just nu debatteras på många håll skolmaten och både föräldrar och elever ifrågasätter varför de ska tvingas hålla tillgodo med lättmjölk och margariner. Även många bland personalen i skolköken opponerar sig, men en intensiv kampanj förs från myndighetshåll att enbart servera lättmjölk och margariner, baserat på den gamla uppfattningen om att mättade animaliska fetter skulle vara farliga. Det är hårresande att man så okunnigt och utan respekt för föräldrarnas vilja och övertygelse, barnens uppfattning, övertygande majoritet av experter och forskare och deras åsikter, respektlöst spel med barnens hälsa på lång sikt, kan hålla fast vid föråldrade näringsrekommendationer, som bygger på forskningsfusk och relationer till fettindustrin som bygger på vegetabiliska växtoljor, ofta med extremt höga halter av inflammatoriska Omega-6 oljor (margariner).

Dessutom blir det dyrare att servera lättmjölk, så ekonomipersonalen och politikerna som ansvarar för kommunernas ekonomi borde informera sig bättre, eller borde föräldrarna ifrågasätta deras kunskaper och kompetens.

Det kommer fler och fler forskningsresultat som motsäger detta om de mättade fetterna och uppfattningen har svängt radikalt. En bra sammanfattning finns att läsa på:

http://www.kostdoktorn.se/hur-dalig-vetenskap-skapade-fetmaepidemin

Skolmaten ska enligt lagstiftning och kostföreskrifterna innehålla 6-700 kcal per dag, det är en fråga om energi!

Det medger alla inblandade! Då kan man inte ge barnen vatten eller lättmjölk, för att dra ner på intaget av mättade animaliska fetter som man får från fetmjölken, utan det är den feta mjölken som gäller, för att helt enkelt stå sig längre.

I en tabell vi publicerat  http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/matdebatt/kalkyl_skolmat.pdf

kan man direkt se att det är en merkostnad på 34,3 % att servera lättmjölk i st f standardmjölk om man ska få samma mängd kcal. Enligt de senaste kalkylerna vi gjort för utvecklingen av vårt Klimat-Index system ligger det på 43 %, kan variera beroende på inköpsvillkoren, men detta visar att den ekonomiska faktorn inte är ovidkommande. Det är helt klart ett rent ekonomiskt argument, men ska man kompensera genom att dricka mera lättmjölk tillkommer sockereffekten, då det finns 5 g mjölksocker i varje dl mjölk oberoende av fetthalten!

När det gäller margariner är situationen långt ifrån gynnsam och talet om att prioritera de fleromättade fetterna stämmer inte!

Flora 80 % utgöres av  68 % mättade och enkelomättade men bara 12 % fleromättade.

Becel 38 % utgöres av 19 % mättade och enkelomättade och 19 % fleromättade, varav Omega-3 andelar bara 3,9 men hela 15 Omega-6 !

LÄTTA 40 % utgöres av 33 % mättade och enkelomättade men bara 6 % fleromättade (okänd fördelning Omega-3 och -6)

Mini-Lätta 28 %  utgöres av 24 % mättade och enkelomättade men endast 1 % Fleromättat, men massor av vatten.

De mättade fetterna i margarinerna kommer huvudsakligen från den ökända palmoljan. Så vilka argument finns då kvar, för att undvika smör och bredbara smörblandningar?

Här ett sammandrag över vad föräldrar och elever samt engagerade kan göra för att föra debatten vidare lokalt.

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/matdebatt/snabbguide.htm

Får inte barnen tillräckligt med energi blir de oroliga och sugna och då blir det oftast läsk, Cola och godis som dämpar hungern, synnerligen olämpligt.

Håller vi oss till energifrågan, så ska vi veta att fett är en stor faktor och därför viktigt att välja rätt. Snabba kolhydrater är en annan faktor där priserna ligger (Indexet) mycket lågt och man drygar gärna ut med potatis, pasta, ris, majs, bröd och gröt både i skolmaten och i vården och de moderna färdigrätterna från industrin – där kolhydraterna utgör en potentiell riskfaktor för fetma och diabetes, samtidigt som energipriserna för mycket av frukt och grönt är oerhört högt. Det finns ju andra faktorer att ta hänsyn till som vitaminer, spårämnen och fibrer, men valet mellan frukt och vitkål är intressant och svårt ur andra infallsvinklar. Nu börjar debatten om sockerinnehållet i frukterna komma upp, så fruktstunderna får snart liknande status som lördagsgodis fick. Intressant följa debatten, men sätt inte frågan om fetmjölken mot intag av mera frukt.

Andra frågor som kommer upp här är t ex överkonsumtion och mat som slängs och inte minst tillgång av viktig mat som börjar ta slut och därmed blir för dyr, som fisk t ex.

Börja läs denna uppsats här nedan, så kommer jag igen med mera detaljer om varifrån vi får bästa energin – margarinerna är uträknade i alla fall enligt senaste analysen.

http://konsument-forum.se/TI/Energi_ar_forutsattningen_for_liv_for_levande_varelser.doc

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: