Mjölken en kärnfråga i skolorna

24 oktober 2011

2011-10-24

Skillnad mellan lätt- och fetmjölk är enorm

Och dessutom en mycket inflammerad fråga.

Vem ska bestämma över vad våra barn äter, deras hälsa och hur ansvariga fattar besluten i skolledningen?

De måste lyssna på både föräldrar och elever och inte styras av kostrekommendationer som blir alltmer förlegade.

Se vår kalkyl här på länk:

http://konsument-forum.se/TI/Kalkyl_mellan_latt_o_helfet_mjolk.doc

Portionsstorleken beräknar man till 1,8 dl per elev. Kalkylen bygger på lokala priser och jämförelse i lokala butiker, korrigera därför för exakta siffror för lokala inköp.

Kostnaden per dl är i stort sett densamma i vår kalkyl för de två mjölksorterna, 6:99  eller 7:20 kr/liter (diff bara 2 öre per dl), men sen kommer skillnaderna:

A – Byter man helt enkelt ut lättmjölken mot fetmjölk (den röda) med bibehållen portion på 1,8 dl standardmjölk står barnen sig c:a 20 minuter längre än på motsvarande mängd lättmjölk, då den feta ger 60 kcal och den lätta ger 40 kcal/dl. Skillnad 36 kcal/portion och på 100 kcal/timma blir det c:a 20 minuter.

Fördel            ingen skillnad på portion, 1,8 dl, ingen merkostnad i inköpskostnad, står sig 20 min längre, mindre konsumtion av godis, läsk (snabba kolhydrater som ger fetma), bättre ork och koncentration

B – Byter man ut lättmjölken mot standardmjölken ger det barnen 108 kcal mot 72 för samma kostnad. Drar man samtidigt ner portionsstorleken till samma energimängd blir det 0,6 dl mindre och en lägre kostnad på 0:42 kronor, motsvarande en besparig på 35 %. (75:60 per elev och år =75000:- i en skola med 1000 elever)

Ev fördel        besparing på 35 % men bibehållen tid barnen står sig. Tveksamt om man lär eleverna minska mängden mjölk i glaset,.

C – Väljer man att servera samma mängd energi 108 kcal som i alternativ A, men med lättmjölk måste man servera 2,7 dl, alltså yttrligare 0,9 dl till, till en kostnad av 0:65 kronor mer. En fördyring med 50 %. Tveksamt om man lär eleverna öka mängden mjölk. (Merkostnad 117:-per elev och år eller 117 000:- per 1000 elever.)

Nackdel         fördyring med 54 % eller orkar inte barnen dricka så mycket och då står man sig inte lika länge, blir hungrig tidigare.

Så enkel lösning – alternativ A.

Kostar inget mer, men ger mättare och lugnare elever och ingen risk för ökad fetma, då snaskandet med snabba kolhydrater minskar. Skrämseln för de naturliga mättade fetterna är obevisad och omotiverad.

Läs en bra sammanfattning om forskningen och debatten hos Kostdoktorn:

http://www.kostdoktorn.se/mattat-fett-inget-att-oroa-sig-for

Myndigheterna är fel ute, lika väl som i fallet med matfetterna/margarinerna. Se blogginlägg:

https://bengtingerstam.wordpress.com/2011/10/24/finns-det-nagot-argument-att-valja-margariner-i-skolmaten/

Namninsamling på riksplanet: http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=2818

Avsikt att begära tid hos skolministern när vi passerat 10.000 namn. Vi är snart där.

Hur kan man ta på sitt ansvar att bestämma över föräldrar och elever och riskera barnens hälsa?

Berätta det för skolledningen och kräv att få vara med och bestämma och ta ditt ansvar för ditt barn! Du har den rätten – och ansvaret!

Annonser

Finns det något argument att välja margariner i skolmaten

24 oktober 2011

2011-10-24

När det gäller margariner är situationen långt ifrån gynnsam och talet om att prioritera de fleromättade fetterna stämmer inte! Med dem massiva och vilseledande reklamen dessutom, borde en viss vaksamhet väckas. Här är en sådan vaken tanke. Vi har jämfört KOSTNADERNA!

Ofta skyller man i skolorna på att de inte kan välja smör, Bregott eller andra bredbara smör-gräddblandningar därför att de kostar mer. Men byter man lättmjölk och margariner mot naturliga fetter och riktig fetmjölk har man sparat en rejäl slant, så då kan inte skolledningen hävda ekonomiska orsaker, snarare svårt att förklara varför man går emot föräldrarnas och barnens önskemål och slösar med skattepengarna. Återkommer i ytterligare inlägg om just detta.

Här ska vi analysera kostnaderna för margarinerna och jämföra med de naturliga fetterna och främst vad margarinerna egentligen innehåller ur fettsynpunkt..

Smör innehåller ju bara grädde och lite salt, medan de bredbara fetterna innehåller grädde, rapsolja och lite salt Inga extra tillsatser.

I tabellen nedan anges följande värden för margarinerna:

1 = mättade fetter +  2 = enkelomättade fetter

3= fleromättade fetter som främst innehåller  O-3 = Omega-3 och O-6 = Omega-6

Sort                                     1+2                3                O-3               O-6

Flora 80 %                          68 %              12 %              ?                    ?

Milda 70 %                          54 %              16 %              4                    12

Becel Gold 70 %                 35 %              35 %              0,6                 2,9

Runda Bords Carlshamn

60 %                                  49 %              11 %              3                     8

Becel 38 %                          19 %              19 %              3,9                 15

LÄTTA 40 %                      33 %                6 %              ?                    ?

Mini-Lätta 28 %                  24 %                1 %              ?                    ?

Fördelningen mellan Omega-3 och Omega-6  i margariner är så vitt känt mycket ofördelaktiga, beroende på valet av vegetabiliska oljor, som är mycket fleromättade och återfinns under kolumn 3 (främst solrosoljan som är extremt hög för Omega-6). För Flora 80 % och LÄTTA 40 % där relationen Omega-3 och -6 inte uppges, får man utgå ifrån att den ligger lika illa till eller värre.

De mättade fetterna i margarinerna (summerade under kol 1+2) kommer huvudsakligen från den importerade regnskogs- och omestrade palmoljan.

Så vilka argument finns då kvar, för att välja dessa margariner och ”undvika” smör och bredbara smörblandningar?

Ska man jämföra priser bör man göra det med våra framräknade KLIMAT-INDEX, (bygger på priset kr/100 kcal – alltså energin) där faktorer som inblandning av vatten är medräknade, liksom skillnad i förpackningsstorlek och variation mellan butiker också är medtagna. Valet är därefter gjort efter lägsta index på en och samma ort.¨

Index jämförelse:

Smör och bredbara matfetter baserade på ko-producerad grädde (animaliskt mättade övervägande)

Smör ARLA                        0,69               Smör Valio                          0,64

Bregott  ARLA                    0,67               Mjukt & Gott  Valio             0,61

Margariner baserade på vegetabiliska växtoljor (palmolja, solros- och rapsolja mest)

Flora 80 %                          0,54               högt mättad

Milda 70 %                          0,58               högt mättad

Becel Gold 70                      0,66               mkt högt fleromättat och Omega-6

Carlshamns                         0,81                hög mättad och hög Omega-6

Becel 38 %                          1,07               mkt högt fleromätt och extremt högt Omega-6

LÄTTA 40 %                      0,71               högt 1+2 samt vatten, okänt Omega-6

Mini LÄTTA 28 %              1,18               mest 1+2 samt vatten, knappt ngt fleromättat

Skillnaderna i Index är ytterst minimala, endast två ”feta” margariner med mycket mättat fett, ligger obetydligt lägre, resten är ”dyrare” än det billigaste smör-grädd baserade fettet.

Det föreligger inget motiv att välja de industriella alternativen med antingen stor andel palmolja, eller de övriga där mängden Omega väger tungt emot.

Däremot väger Index mycket tyngre emot för Becel 38 %, LÄTTA 40 % samt Mini LÄTTA 28 %, förutom Omega-6 innehåll och ospecificerat innehåll.

Vad finns då för argument att ta riskerna och att avstå att nyttja naturliga produkter, som dessutom majoriteten av befolkningen litar mer på?

Läs på hemsidan allmänt om Debatten om matfetter

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/fettdebatt/matfettidx.htm

Margarin – Ett livsmedel, men hur och varför? och till nytta för vem?

där finns bl a allt om tillverkningen att läsa

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/saker/m-fakta.html

Speciellt om skolmaten:

http://www.konsumentsamverkan.se/skolmaten.htm

Extern läsning Prof Göran Petersson Chalmers Göteborg:

https://bengtingerstam.files.wordpress.com/2010/12/smc3b6r-och-margariner-1.pdf

samt:

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/saker/faktartiklaridx.htm

Snabbguide för att påverka maten i skola och vård

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/matdebatt/snabbguide.htm

KONSUMENT-FORUM

Box 88, 577 22 HULTSFRED
Tel 0495-13678, 070-604 77 25 E-post: konsument-forum@konsumentsamverkan.se
Hemsida: http://www.konsumentsamverkan.se
Org.nr: 833222-5803 Plusgirokonto: 35 03 71-1

Energi och mat hänger ihop

21 oktober 2011

200111021 (kompletterad 20111022)

Kan man diskutera klimateffekter utan att ta in i kalkylen vad 7 miljarder människor konsumerar för att ”hålla igång” sina kroppar och producera arbete?

Som ett första inlägg i detta ämne, låt oss ta upp skolmaten!

Just nu debatteras på många håll skolmaten och både föräldrar och elever ifrågasätter varför de ska tvingas hålla tillgodo med lättmjölk och margariner. Även många bland personalen i skolköken opponerar sig, men en intensiv kampanj förs från myndighetshåll att enbart servera lättmjölk och margariner, baserat på den gamla uppfattningen om att mättade animaliska fetter skulle vara farliga. Det är hårresande att man så okunnigt och utan respekt för föräldrarnas vilja och övertygelse, barnens uppfattning, övertygande majoritet av experter och forskare och deras åsikter, respektlöst spel med barnens hälsa på lång sikt, kan hålla fast vid föråldrade näringsrekommendationer, som bygger på forskningsfusk och relationer till fettindustrin som bygger på vegetabiliska växtoljor, ofta med extremt höga halter av inflammatoriska Omega-6 oljor (margariner).

Dessutom blir det dyrare att servera lättmjölk, så ekonomipersonalen och politikerna som ansvarar för kommunernas ekonomi borde informera sig bättre, eller borde föräldrarna ifrågasätta deras kunskaper och kompetens.

Det kommer fler och fler forskningsresultat som motsäger detta om de mättade fetterna och uppfattningen har svängt radikalt. En bra sammanfattning finns att läsa på:

http://www.kostdoktorn.se/hur-dalig-vetenskap-skapade-fetmaepidemin

Skolmaten ska enligt lagstiftning och kostföreskrifterna innehålla 6-700 kcal per dag, det är en fråga om energi!

Det medger alla inblandade! Då kan man inte ge barnen vatten eller lättmjölk, för att dra ner på intaget av mättade animaliska fetter som man får från fetmjölken, utan det är den feta mjölken som gäller, för att helt enkelt stå sig längre.

I en tabell vi publicerat  http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/matdebatt/kalkyl_skolmat.pdf

kan man direkt se att det är en merkostnad på 34,3 % att servera lättmjölk i st f standardmjölk om man ska få samma mängd kcal. Enligt de senaste kalkylerna vi gjort för utvecklingen av vårt Klimat-Index system ligger det på 43 %, kan variera beroende på inköpsvillkoren, men detta visar att den ekonomiska faktorn inte är ovidkommande. Det är helt klart ett rent ekonomiskt argument, men ska man kompensera genom att dricka mera lättmjölk tillkommer sockereffekten, då det finns 5 g mjölksocker i varje dl mjölk oberoende av fetthalten!

När det gäller margariner är situationen långt ifrån gynnsam och talet om att prioritera de fleromättade fetterna stämmer inte!

Flora 80 % utgöres av  68 % mättade och enkelomättade men bara 12 % fleromättade.

Becel 38 % utgöres av 19 % mättade och enkelomättade och 19 % fleromättade, varav Omega-3 andelar bara 3,9 men hela 15 Omega-6 !

LÄTTA 40 % utgöres av 33 % mättade och enkelomättade men bara 6 % fleromättade (okänd fördelning Omega-3 och -6)

Mini-Lätta 28 %  utgöres av 24 % mättade och enkelomättade men endast 1 % Fleromättat, men massor av vatten.

De mättade fetterna i margarinerna kommer huvudsakligen från den ökända palmoljan. Så vilka argument finns då kvar, för att undvika smör och bredbara smörblandningar?

Här ett sammandrag över vad föräldrar och elever samt engagerade kan göra för att föra debatten vidare lokalt.

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/matdebatt/snabbguide.htm

Får inte barnen tillräckligt med energi blir de oroliga och sugna och då blir det oftast läsk, Cola och godis som dämpar hungern, synnerligen olämpligt.

Håller vi oss till energifrågan, så ska vi veta att fett är en stor faktor och därför viktigt att välja rätt. Snabba kolhydrater är en annan faktor där priserna ligger (Indexet) mycket lågt och man drygar gärna ut med potatis, pasta, ris, majs, bröd och gröt både i skolmaten och i vården och de moderna färdigrätterna från industrin – där kolhydraterna utgör en potentiell riskfaktor för fetma och diabetes, samtidigt som energipriserna för mycket av frukt och grönt är oerhört högt. Det finns ju andra faktorer att ta hänsyn till som vitaminer, spårämnen och fibrer, men valet mellan frukt och vitkål är intressant och svårt ur andra infallsvinklar. Nu börjar debatten om sockerinnehållet i frukterna komma upp, så fruktstunderna får snart liknande status som lördagsgodis fick. Intressant följa debatten, men sätt inte frågan om fetmjölken mot intag av mera frukt.

Andra frågor som kommer upp här är t ex överkonsumtion och mat som slängs och inte minst tillgång av viktig mat som börjar ta slut och därmed blir för dyr, som fisk t ex.

Börja läs denna uppsats här nedan, så kommer jag igen med mera detaljer om varifrån vi får bästa energin – margarinerna är uträknade i alla fall enligt senaste analysen.

http://konsument-forum.se/TI/Energi_ar_forutsattningen_for_liv_for_levande_varelser.doc


Morötter nu igen – som soppmix

15 oktober 2011

20111015

När vi ändå håller på att granska näringslivets förkärlek för moroten, lika bra vi tar nästa med en gång. Man kan förädla denna gyllene rot på många sätt. Skära,  tärna, slanta, pressa till juice, men högsta graden av förädling är väl ändå att packa den ihop med några andra grönsaker och komma så nära en soppa som möjligt.

Men slutjobbet får du göra själv, bara att någon annan har plockat ihop det åt dig. Det är nästan som de moderna kassarna.Men du får hämta det i butiken ändå.

I en tid av högteknolgi kan det ju tyckas banalt, men det bygger på att ju enklare man kan göra det för oss arma konsumenter, ju bättre verkar det, för vi ska inte behöva kunna laga den enklaste maten. Salladen är sköljd och skuren och packad och blir bara äldre. Men den har ju gubbevars ett bäst-före-datum!

Här är underverket ”Säsongens Skörd” i ”Soppxix” på EU-grönsaker!

och så här komplicerat var ihopplocket

Innehåll                                vikt                dagspris         total

Morötter                              351                7,90               2,77

Purjolök                               55                  14,90             0,82

Palsternacka                        71                  18,90             1,34

Rotselleri                              80                  15,90             1,27

Summa                     557  g                        för    6,20

Som hopplockat  såldes som 500 g för                             16,90

Motsvarande ett kilopris på            33:80   nästan 300 % högre pris!

Hur lätt är det inte att spara in minst 50%?

Jaga inte lågpris, håll i dina pengar.

I projektet KONSUMENT-NYCKELN får du en NYCKEL till att dra ner minst 30 % på matkostnaderna och du behöver inget ”nyckelhål”.



Morötter – senaste lockelsen från handeln

15 oktober 2011

20111015

Ja det var inte meningen att det skulle handla om ”fringisar”. Det är snarare så att man har kapat moroten som en ny och effektiv lockvara för att plocka av oss pengarna snabbare och enklare. Har du någonsin hört ordet

”Snackmorot”?

Inte jag heller, men idag såg jag den! I grönsakshyllan hos ICA. Hela dan har jag gått och smakat på ordet, snackmoroten. Det fastnade liksom, en morot som snackar eller en morot för att få igäng snacket?

Importerad från Danmark, extra små och ”söta”

Ganska rätt gissat, nära en krona styck. 9:90 för påsen eller 49,50 per kilo. Jaha nu liknar det inte morot längre, som brukar kosta några kronor kilot.  Inte kan det heller vara speciella minimorötter man odlat fram för att ha till vickningen, som snacks?

Eller är det vid gallringen som man tar hand om de små som annars kasseras, tvättar och buntar ihop och packar i små påsar. Sen ska de in i distributionssystemet, marknadsföras, få ett artikelnummer och skyltas upp som en ny produkt, men namnet? Klarar det inte.

Men visst, merarbetet betalar sig ju med det osannolikt höga priset för morötter. Det finns en annan liten morot, den svarvade, som man kan ha i en påse i fickan som snacks. Aha, kanske det kommer av det sambandet. Långsökt var det i alla fall och extremt dyrt!

Vårt Klimat-index blir 11,0, d v s kostnaden i kronor för att hålla hungern borta i en timma. 100 kcal, eller motsvarande det man får av ett kokt ägg á 3:- eller ett glas standardmjölk på 1,8 dl för c:a 1:-. Ett dyrt alternativ, lockar man med i alla fall.

PS det kommer mer om KONSUMENT-FORUMS KLIMAT-INDEX.


Ett sorgligt kretslopp – avloppsslammet är inte gödsel för matproduktion

07 oktober 2011

2011-10-07

Inlägg idag i debatten hos Lantmännen:

http://lantmannen.com/sv/press–media/Blogg/121/Claes-Johansson/369/Rent-mjol-och-rena-pahopp—Claes-svarar-pa-fragor/#blogEntryCommentsHolder

”Att slammet börjar få status som ”pest” var väntat och allt fler vill inte bli inblandade med att ta emot spannmål odlat på slammade åkrar, börjar bli ganska klart. Att debatten nu tar fart är välkommet. Vi har länge varit engagerade, som KONSUMENT-FORM i slamfrågan, det framgår av allt vi lagt ut under ”avloppsslam” på vår hemsida: http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/slammet/slamindex.html

Våra krav på rena livsmedel står kvar, men nu uppmanas alla producenterna av mjöl, barnmat och andra produkter som berörs att deklarera på sina hemsidor vilka exakta värden på bl a kadmium de har i sina produkter. Då blir inte diskussionen om nya gränsvärden för Cd hos livsmedelsverket så intressanta.  En öppnare attityd från er som värnar om era kunder är en snabbare väg än att joxa och strula inom byråkratin och regelverken Gör bara inte någon dum symbol ”Utan kadmium” eller ”fritt från kadmium”.

Men i eran policy kan ni mycket väl berätta att ni tar avstånd från att använda slam på era åkrar eller att ni har i era kontrakt med era odlare att de inte får använda slam i sina odlingar. Var öppna och visa att ni värnar om era kunder – konsumenterna! Sluta smyga, för debatten blir bara hätskare när sanningarna dyker upp. För att slippa nästa debatt om medicinresterna i slammet, fastna nu inte i kadmiumfrågan, utan antingen har ni slam eller inte slam i odlingarna, det är enklast.

Bengt Ingerstam

ordf i KONSUMENT-FORUM

intressanta länkar:

http://lantmannen.com/slam

där man fortfarande pratar om certifierat slam

Debattartikeln i GP

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.737049-hoga-kadmiumhalter-gor-mjolet-halsofarligt

Miljödebattörer beskylls för att ljuga! Skäms! (har man då inte slagit fast det redan?)

http://louisekonsumentkoll.se/miljodebattorer-ljuger/


Fettskatt – bara fjantigt

03 oktober 2011

2011-10-03

Nu har Danmark sedan 3 dagar en fettskatt. Vem visste eller kom ihåg att de redan har en sockerskatt?

Politikerna har varit smarta att haka på ett inte så väl genomtänkt krav på ”skatt”.  Det är ganska enkelspårigt, att så fort det dyker upp ett problem, så ropar man på politikerna att ”gör något”, eller ”inför en skatt”. Vi har ju ett bra facit i alkohol och tobak, det är kraftigt beskattade produkter och skatterna har inte nämnvärt påverkat. När det gäller tobaken är det snarare medvetenheten om tobakens farlighet och inte skatten, som har bidragit till minskningen i konsumtionen.

Vi har höga skatter på drivmedel, men folk kör fortfarande bil. Vi har skatt på arbete men därför slutar inte folk att arbeta. Vi har skatt på komsumtion, moms, men fortfarande handlar folk, även en massa onyttigheter.

Det är alltså inte skattevägen vi ska lära oss äta hälsosamt. Vi behöver heller inte tipsa politikerna om nya möjligheter att beskatta ”folket”.

En gång räknade jag på vad det skulle kosta att dela ut nyttiga grönsaker gratis i stånd på torgen, eller vintertid i speciella saluhallar. Odlarna skulle få betalt ab staten och folk kunde bara hämta sin ranson, gratis! Det skulle kosta mindre än det vi lägger ut skattevägen på vården för skador som uppkommer av felaktiga kostvanor.Med nyttig mat menar jag inte spannmål och produkter därav, utan ovanjords-grönsaker och för de som tål det (alltså icke diabetiker) även underjords-grönsaker, både vita, röda, gula, violetta men sällan gröna. I detta segment hittar vi kålsorterna och tänk dig bara ”Gratis vitkål åt folket”. Läs här ett recept på ”Pizzasallad”. Kål är en av våra nyttigaste produkter.

Just nu rasar debatten om vad vi ska äta och inte äta. De flesta är överens om att vi ska akta oss för de snabba kolhydraterna, vitt mjöl och socker. Om fetterna varnar fortfarande en del för de mättade fetterna, som det verkar numera helt i onödan. Däremot är varningarna välgrundade för de industriella fetterna, margarinerna.

Senast häromdagen skrev Henrik Ennart i Svenska dagbladet ”Premiera grönsakerna för bättre folkhälsa!”    Han påpekade hur litet stöd som fanns i Sverige för en fettskatt. Kloka svenskar!

”Skulle ha effekt på fetman” skriver GP

http://www.gp.se/matdryck/1.737061–skulle-ha-effekt-pa-fetman-

Vi vill nu prova en annan väg, genom en dialog med näringslivet och försöka få dem att lyssna på konsumenterna, deras kunder. Just nu har vi ett fall och det är den cyniska reklamen från WILLYs om att simulera ”Mer helg för pengarna” och köra med starkt nedsatta priser på läsk och godis. Vi har startat en aktion, utifrån konsumentperspektivet ”Nu räcker det, WILLYs”  och ligger precis i startgropen med förankring bland medlemmarna samt utarbetandet av dokument och brev och kontaktandet av handelsblocken. Vi vill börja med att få stopp på reklamen och överstimulansen av den katastrofalt ökande konsumtionen av dessa onyttigheter. Sen ska vi ta upplysningsarbetet om vari riskerna ligger i konsumtionen av de snabba kolhydraterna. Det betyder att vi tror mera på konsumentinitiativ är skatter på alla möjliga varor.

Så upp till kamp nu, alla konsumenter och visa att i kan påverka! Vi ska snarare sänka skatterna, genom att minska behovet av skattefinansierade sjukvårdsinsatser genom felkonsumtion.

Häng med nu, ta chansen till ett smart och billigt medlemskap ”Få KÖKSSKOLAN och ett års medlemskap – just nu för 150:-”