RÄDDA ÅLEN

12 november 2010

Ja absolut – och rädda julbordets absoluta delikatess, rökt, luad eller inkokt ål.

Visst är ålen utrotningshotad som art, men nu är jag arg. Inte på att några fiskare har Fiskeriverkets tillstånd att fiska ål, men för att den mesta ålen, som fiskas efter gällande regler, skeppas till andra länder för den går inte att sälja i Sverige. Varför då? Jo den är rödlistad av WWF för den är utrotningshotad. Det är väl OK i och för sig men det är ett trubbigt sätt att kommunicera med oss konsumenter och skrämma upp krogarna, så att nu många julbord saknar ålen. Varför inte också rödmärka grisen, p g a misskötsel i grisstallarna då. Så blir det julbord med morötter och brunkål.

Om rödmärkning betyder att arten är hotad men att man får äta den som fångats enligt reglerna då är det OK, men så uppfattas det inte och är inte meningen heller. För WWF uppmanar oss konsumenter att inte äta ål. Men det går bra att låta den gå på export till Holland, Tyskland, Frankrike eller andra länder i Europa? Hyckleri skulle jag vilja kalla det. Det är också ett missbruk av oss konsumenter!

Men det som gör mig riktigt och uppriktigt arg, är att EU inte klarat att få igenom en bra räddningsplan för ålen. Det är deras skyldighet, det är därför vi har regeringar och EU, för att lösa dessa stora och övergripande frågor av internationell karaktär. Det är inte du eller jag som kan lösa problemet. Men det är bedrövligt enkelt att kalla på konsumenterna och ”förbjuda” dem att äta, att på så vis tvinga fram en sorts bojkott. Man hotar med oss konsumenter. Som om vi ska rädda alla stackars hotade arter, när inte myndigheter och lagstiftarna klarar av sina välbetalda jobb.

Det har ingen som helst effekt om jag och några till, efter påtryckningar utifrån, ska sitta där och låtsas att det är Jul, med en rökt böckling som surrogat för ålsnutten, som normalt också brukar sköljas ner med något närproducerat dryckjom, som inte passar ihop med böcklingen. Vetande att en massa ål skeppas ut från Sverige, den som fiskats efter regelverket.

Men nu kommer det otroliga.

Man gjorde försök från EUs sida med förslaget till återhämtningsplan, att stoppa exporten till Kina av glasålen. Men det var för lönsamt, så fransmännen och deras lobby var för stark (eller var EUs fiskekommissionär för svag?) så det bidde inget förbud. Det är ju den unga ålen, glasålen som just har kommit tillbaka från Sagassohavet, som måste få simma upp i våra älvar och insjöar i hela Europa för den långsiktiga ålproduktionen och ålreproduktionen på längre sikt, så vi får ha någon ål kvar. En del glasål ska också få vandra av sig själv till platser den alltid har vandrat till.  Kanske är det så det ska gå till för att den ska hitta ut och tillbaka till Sargassohavet när den är könsmogen? Den inplanterade kanske inte gör det och det kan vara en förklaring till varför återvandringen är så kraftigt minskad. Dels mal ju våra kraftverk ner en stor del vuxna ålar som kunde ha hittat ut och dom inplanterade har ännu inte hunnit bli könsmogna och klara för utvandringen, så vi vet ju inte om dom hittar rätt om de lyckas smita förbi kraftverksturbinerna. Vi har ett gemensamt problem, kraftverken, som både mal ner ålen som ska ut och hindrar den unga ålen att vandra upp till sjöarna. Vi har en oerhörd tillgång i gulålen, som är halvvuxen och behöver hjälp att från t ex västkusten hitta upp i våra sjöar, alltså få lift förbi kraftverken på vägen upp. Att äta upp gulålen är ju ett slöseri och fiske av denna borde stoppas och ett minimimått sättas. Kräftor får vi inte äta om de är för små, samma borde gälla för gulålen, så den hinner bli ”mogen” och hinna bli blankål, tillräckligt gammal och fet för att orka med resan till Sargassohavet, samt en del av beståndet i detta skick bli mat för konsumenter som behöver rätt Omega-3 fettsyror. En hälsofråga viktigare än någonsin, med exploderande utveckling av inte minst diabetes-2. Vi kanske    t o m  skulle lansera skarven som mat, som konkurrerar med oss om ålen, börja utveckla recept för marinerat eller rökt skarvbröst eller skarvpaté på den fettstinna levern!

 

I ett tidigare skede, just när ålynglen, glasål, närmar sig Europas och Afrikas kuster, är det som mest kritiskt och här måste ålen få sköta sin vandring vidare för att ”befolka” åar och insjöar. Det är ju en dålig hushållning att frossa på dessa småvarelser, som man gjort förr, genom att äta den innan den börjar bli en del i ett uthållig hushållning. Det är ju inte kräftyngel vi äter, vi vill ha kräftor. Samma sak ska gälla ålen och mycket annat. Men nu har det hänt det som inte skulle få fortsätta och som EU försökte sätt stopp för, handeln med glasål skulle gemensamt för alla EU-länder stoppas, i en gemensam räddningsplan för ålen. Men det sprack p g a fransmännens girighet.

Nu satte fransmännen käppar i hjulet och spräckte försöket att rädda ålen! Man kan inte låta bli att sälja dessa glasålar till Kina för 20 000 kronor kilot, enligt artikel i Miljöaktuellt.

Den glasål som går till Kina för uppodling, blir mat både för kineserna och oss i Europa, som odlad ål och den får inte en chans att simma tillbaka till Sargassohavet. Här bryts kedjan och utgör en snara för att framtidens ålbestånd ska kunna växa. Fransmännens girighet är som att såga av den gren dom sitter på, men för stunden tjänar de storkovan på ålens och vår bekostnad. Det är alltså inte vi konsumenter som i genomsnitt konsumerar 22 gram ål per år, som är bovarna. Och min Jul utan ål på julbordet är som en 50-årsfest utan tårta.

EU har här visat sin maktlöshet och Frankrike sin styrka gentemot EU. Jag ska nu göra på mitt sätt, bojkotta det franska vinet, och blir vi fler så kanske franska regeringen tänker till igen. Det har ju varit aktuellt en gång tidigare och det var effektivt. Men det är inte ett dugg  verksamt om jag sitter och suktar efter en ålsnutt på Julafton, det ”skiter” de franska makthavarna i. Det franska vinet kan jag ersätta med andra länders förträffliga alternativ och det kanske inte är så populärt. Det slår tillbaka på dem och det kan vara verkningsfullt och blir vi många så känns det, ju fler nålar i baken ju effektivare blir det. Vi ska också låta EU kommissionen för fiskeförvaltning få veta detta och sprida denna kampanj till våra kollegor i hela Europa. Så maktlösa är vi inte, vi konsumenter, men att fortsätta som ett slagträ i andra organisationers syften ställer vi inte upp längre.

För lite mer bakgrundsinformation, läs ett par artiklar i Kristianstadbladet och  Helsingborgs Dagblad där man rapporterar om ovanligt stora fångster av ål:

WWF har ålen på röda listan

Ålfångsterna slår alla rekord

Bra ålfångster i Hanöbukten

Mer om vad vi gör på området fiske:

Vår hemsida, startsida

Konsumentsamverkan på Facebook

Förlåt min upprördhet, men den är berättigad. Hoppas på mera seriösa åtgärder för att RÄDDA ÅLEN. Det är inte vid Julbordet vi räddar ålen. Vi tar tag i det nu som konsumenter. Man kan ju inte bortse ifrån att vi alla är konsumenter. Sköter inte EU detta bättre kanske vi får ingripa för att RÄDDA EU?

och glöm inte att bojkotta franska viner nu! (och Sprid vidare)

 



Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 255 andra följare